Åh hörni, jag har varit så ledsen sedan jag kom hem från resan. Jag gick in på min skolmail och mötes av ett mail jag verkligen inte hoppats på. Min ansökan om programbyte inför min sista termin har inte kommit fram så inget har handlagts ännu (fastän jag skickat in den 2 ggr tidigare). Det finns redan ont om platser på examenskursen så detta kommer säkert försvåra mina chanser ännu mer. Sedan fick jag samtal idag från min vfu-skola om att min handledare sagt upp sig och dem har ingen annan legitimerad lärare som kan ta mig som student i mitt första ämne (engelska) så det går typ inte. Jahaa.. vad gör jag nu? 3 veckor innan vfun börjar liksom ..
Minns ni hur jag för några veckor sen skrev att jag är så rädd för att snubbla vid mållinjen? Det är exakt detta jag menade! Jag hade det på känn. Jag är så ledsen att jag inte ens orkar gråta över detta, ni vet när man kommer till den känslan av uppgivenhet. Jag lämnar det till Gud, allt är skrivet och även denna examen som inte verkar vara menad för mig.. Inshaa allah kheer.
Så sjukt att detta varit en sån eländes process för mig, men Insha'Allah är det också skrivet för mig en dag snart.
9 kommentar(er)
