Mammarollen

Varje skede i livet innebär en ny roll och med det utvecklas man som person och nya personlighetsdrag formas. Jag som nybliven mamma med Selin är helt annorlunda i jämförelse med jag som två och nu tre barnsmamma. Med Selin var jag hysterisk, paranoid och en riktig hypokondriker. Jag ville även att allt skulle vara perfekt, försökte skapa rutin kring precis allt, sömnvanor, matvanor, till och med rutin kring klädupplägg (la fram olika outfits kvällen innan, spceiella kläder till helgen osv haha kaos 😂). Jag var besatt av att läsa på om allt och hade så bråttom i hennes utveckling, så fort hon visade minsta tecken på tex att hon ville sitta började jag "träna" henne det, samma med att krya och gå. Jag ville ha allting ekologiskt och var märkesfixerad, blir trött bara av att tänka på det. Men jag märker att många andra förstagångs mammor också är så, kanske är det något vanligt? 

Nu är jag betydligt lugnare, barnen får gråta lite i omgångar om det behövs, kläder behöver  inte matcha och vill dem inte äta så gör det inget, dem äter när dem är hungriga senare. Ända jag är sträng med forfarande är sömnrutinen, och det är ytterst sällan barnen får vara uppe efter läggdags, det måste vara ett speciellt tillfälle - barn behöver sömn och vaknar man tidigt får man lägga sig tidigt. 

Jag känner mig trygg i min roll som mamma och är säkrare i mina val för barnen. Jag kan behöva råd och hjälp ibalnd som vilken annan mamma som helst men jag har totalt lagt ner googlandet - det är en riktig energitjuv den där mr Google! 

Hur känner ni er i mammarollen? Ni som har ett barn, känner ni igen er? Ni med flera, upplever ni också skillnad? Tell me! 

(null)

En bild på Selin och hennes bästis! Mina prinsessor 💕

Publicerat i Vardag ♥
Taggar: bebis / familj / höst / mamma
#1 / / Anonym:

Var också hysterisk med första barnet och andra barnet var jag besatt av rutiner. Fick panik och blev helt utbränd om barnen inte åt eller sov på speciella tider. Nu med de andra är det absolut inte så. Fy vad jobbigt! Och skönt att det har ändrats :)

#2 / / Benin :

Selam!
Det är nämligen så att jag behöver hjälp med en grej. Jag och många andra hijabisar inom vården har mött flera hinder på vägen pga klädseln. Det är kortärmat som gäller och det funkar inte för oss. Saken är den att engångsärmar är tillåtna att använda enligt Socialstyrelsen, men det är inte alla verksamheter som tillåter detta, dvs. de får själva välja om de ska ha sådana eller inte. Jag och min vän har nu skapat en grupp på Facebook, "Rätten till långärmat, inom vården", och undrar ifall ni kan snälla länka gruppen och sprida till alla ni känner. Det behöver inte vara bara hijabisar, utan alla som stödjer åsikten är välkomna! Vi vill få gruppen att växa för att få vår röst hörd och kunna lösa problemet. Snälla människor, för era systrar, gör oss den här tjänsten och sprid gruppen vidare! Hijabi-hjältar inom vården behövs, jag lovar er!
/ Benin

#3 / / Iman:

Har ett barn och känner igen mig i beskrivningen. Lägger fortfarande tid på färgkordinerade outfits haha. Men han är 2,5 år så jag har börjat slappna av. Äter han inte så är han antagligen inte hungrig. Men jag kan tänka mig att man är mer rutinerad med barn 2,3. Allt är så nytt med första barnet. Jag lånade böcker för allt. Förlossning, bebismat, Trotsboken m.m haha Men är tryggare nu Hamdulilah. Kul att du
njuter av mammaledighet och slappnar av ❤