Announcement på g ..

Jag kan inte fatta att det gått nästan en hel vecka sen jag skrev här sist. Jag uppdaterar ju min insta ganska regelbundet, men har svårt att hinna med bloggen samtidigt. Det är så mycket på jobbet och privat nu att dagens alla timmar inte räcker till. Jag kommer snart berätta varför jag vart så frånvarande här, men tills dess får ni helt enkelt kika det över det över 4åriga arkivet :) 

Bjuder på två bilder från en date med underbara kollegor här om dagen. Vi jobbar så mycket nu att det är skönt att ta jobbet bort från skolan lit. Som jag tidigare nämnt har sawade i kista foodcourt halal kyckling, i bilden åt jag bambuskott wook med kyckling - dödligt god! 
 
#1 / / Ljuva Julia:

det ser ju undernart ut, verkligen, särskilt bambuskottwoken.

#2 / / Anonym:

Är du gravid eller??

#3 / / Anonym:

Salam syster! Minns att du tidigare skrivit om att du har haft en tuff period och förlorat en del så kallade vänner. Jag går igenom en jättestor prövning just nu. Har brutit kontakten med många nära vänner och en del släktingar som visade sig vara riktigt falska. Jag har även haft otur med kärleken då jag flertal gånger har blivit sviken av män som lovat guld och gröna skogar. Jag är snart 28 år och har aldrig haft ett riktigt förhållande med en man, har aldrig haft riktiga vänner som ställer upp för mig i vått och torrt (jag ger och ger och de bara tar) och flera av mina släktingar (mitt eget kött och blod) har sårat mig djupt. Ibland gråter jag på grund av att jag inte kan fatta vad jag har gjort för att jag förtjäna allt detta, men jag försöker påminna mig själv om att det bara är en prövning. Hur gjorde du för att komma över alla svek och må bra igen? Kommer jag någonsin att våga lita på människor igen? Allting känns bara hopplöst just nu.

#4 / / Till Anonym ang svek av nära <3:

Salamualeikum,
systern som skriver om svek och all besvikenhet.
Börjar med att säga: jag känner igen mig jättemycket i det du skrivit.
Jag gick igenom precis det du skrev, fram tills jag var ungefär 20 år. Alltså hela min uppväxt var jag ensam eller hade en vän jag inte kunde lita på. Men jag fick nog en period under gymnasiets tuffaste år (pluggmässigt tufft och gällande ensamhet).
Jag gjorde en grej och det var att vända mig till Allah.
Jag visste att med detta skulle jag må bättre även om jag inte skulle få vänner direkt.
Så jag lovade mig själv, att börja och sluta dagen med att läsa lite koran. Lovade mig själv att försöka inte missa en enda bön. Det första jag gjorde innan jag ens böt om efter skolan det var att be. Resten av tiden ägnade jag åt plugget och familjen. Jag tränade inte på den tiden heller. Staden jag bodde i var väldigt liten och alla kände alla.
Jag hade inte några intressen då heller.

Jag vet inte om detta hjälper dig, det jag beskriver kanske du redan passerat i ditt liv. Men en sak ska du veta: Du kanske tror du är ensam. Du är inte ensam, Allah är med dig varje sekund och vet exakt hur du känner. All kärlek till dig syster <3 <3 <3

#5 / / Anonym:

Kära syster,
Ville bara göra dig uppmärksam på ett lite större stavfel i din rubrik.
Announcment ska det va :)
Blir lätt hänt med snabba händer och många bollar i luften.
Pöss

Svar: Jag gillar särskrivningar, men inte när dem är baserade på t9 så jag har ändrat. tack för att du anmärkte habibah :)
Mrs.Coskun