Islam, iman & bebis

Tidigare fick jag frågan om hur man håller sin iman uppe när man är så upptagen med bebis. Jag kan ärligt säga att detta är något jag tänker på och kämpar med varje dag och det är inte alltid lätt. Alla barn är olika, vissa spädbarn sover bokstavligt talat den största delen av deras nya liv medan andra totalvägrar och jag har ju de sistnämnda som ni vet. Första tiden vet ju alla att som förlösande kvinna ber man inte i upp till 40 dagar (men olika för alla ) detta kallas nifas tiden. Det är en sådan rahma från Allah att man inte är bunden till bönen då faktiskt , eftersom det nya livet är en sån omställning och jag minns att från bokstavligt talat början av dagen till slutet handlade de bara om att amma och byta blöjor. Allah vet vad som
Är bäst för oss och vet precis vad vi är kapabla till som kvinnor - allhamdulillah. 
 
Sen då? Det var tufft att komma igång med bönen med en bebis, men samhidigg behövdes mina böner för att orka med prövningarna och tacka Allah för välsignelsen. Jag försökte ha koran rutiner där jag och selin lyssnade på samma sura varje natt och varje morgon. Försökte göra Mkt åkallan och istigfar tex medan jag ammade, mycket dua hela tiden eftersom jag inte hann be sunnah böner. 
 
Sen kom ramdan , och jag hade så många mål, uppfyllde knappt hälften av dem men vi alla vet att ALLT vi gör för Allahs skull får vi belöning för så de jag gjorde var att varje morgon när jag vaknar förnyade jag min niya ang dagens sysslor och tänkte - idag ska jag diska, laga mat. Ta hand om min dotter och städa för Allahs skull. Försökte lyssna på minst en föreläsning om dagen, försökte be några extra böner vatje natt Åtminstonde och lyssna på koran innan läggdags och det hjälpte så Mkt mashaa Allah. Detta var också rimliga mål att ta med efter ramdan också.
 
Eftersom livet numera handlar om att ta hand om min dotter känner jag att jag faktiskt aldrig vart såhär nära Gud subhbnallah, Allah gav mig det viktigaste i mitt liv, hur ska jag inte kunna vara nära han och visa min tacksamhet varje dag? Utan han hade aldrig mitt liv sätt ut som de gör idah och det påminner jag mig själv om varje dag. 
 
Mycket i livet handlar om inställning och detsamma gäller faktiskt religionen. Många bäckar små tänker jag, minsta grej har mångfaldiga belöningar, man behöver inte läsa hela Koranen på en natt för att vara en bra muslim eller vara nära Gud utan små små handlingar (utöver det obligatoriska) gör så mkt för ens iman. 
 
Eller vad säger ni andra mamas ?